Krores

Det kroatiska köket

Det kroatiska köket är varierat och kan ses som ett samlingsbegrepp för de olika regionernas kök. Det har sina moderna rötter i det fornslaviska förgångna och i antiken. Skillnaderna i valet av ingredienser och bearbetningssätt framträder särskilt vid jämförelse mellan den kontinentala regionen och kusten. Inom det kontinentala köket kan man hitta inslag av både fornslaviska rötter och inflytande från kända gastronomiska skolor – de ungerska, wienska och turkiska köken. I kustregionen märks inflytandet från greker, romare och fornbefolkningen illyrier samt senare medelhavsköket – det italienska och det franska.

Första kroatiska kokboken

Omfattande litteratur vittnar om matlagningskulturens höga nivå och tradition i Kroatien: latinsk-kroatiska ordboken från 1740 (som föregick en liknande fransk ordbok), skönlitterära verk av kända kroatiska renässansförfattare ända fram till det verk som Ivan Bierling skrev 1813, som innehåller recept för tillredning av 554 olika rätter och som betraktas som den första kroatiska kokboken.
Många av de traditionella kroatiska högtiderna är direkt förbundna med mat, antingen de avser hårt arbete (skörd eller tröskning av vete, skörden av vindruvor eller vindop, avslutning av husbygge), religion (olika katolska högtider – jul, påsk, vallfart, firande av de lokala skyddshelgon) eller viktiga milstolpar i individens liv (dop, bröllop, födelsedag, namnsdag).

Varje helgdag har sin rätt

Somliga högtider av allmän karaktär, som t ex S:t Martins vinfest firas på gårdarna, i vinkällare och restauranger, medan andra hålls uteslutande i familjens krets (bröllop, dop, jul, Nyår, påsk osv). Varje högtid har sin rätt. Goulasch på griskött och potatis äts på vallfärder och mässor, den torkade torsken [bakalar] tillreds för julafton och långfredag, fläskkött tar man på nyårsdagen, bakelsen krafne är en del av karnevalsfirande och i söder bereder man en liknande bakelse, fritule [klenäter].
Skinka och kokta ägg med grönsaker serverar man på påskdagen och som dessert har man traditionella bakelser (t ex pinca). Paprikakorven kulen hör till skördetiden, gåsen till S:t Martindagen, medan kalkon och annat fjäderfä serveras på juldagen. På bröllop förekommer en rad kakor och kex, som t ex breskvice [persikokaka], medvjedje sape [björntassar – valnötskaka], paprenjaci [pepparkakor], fritule.
Till omtyckta rätter i alla sammanhang hör lammkött och spädgris på öppen eld, grillad fisk, kalamari på olika sätt, grillat kött, lufttorkad skinka prsut och fårost, rökt skinka och färsk ost med surgrädde, fiskgryta och kalvkött.

Stort urval av kvalitetsviner

Kroatien är med rätta stolt över det stora antalet kvalitetsviner (det finns hela 700 vinsorter med skyddat geografiskt ursprung), brännvin, fruktsafter, ölsorter och mineralvatten.
I söder dricker man vid måltider bevanda (kraftigt rödvin med utpräglad smak, blandat med vanligt vatten) medan det typiska för nordvästra områden är gemischt (torra, aromatiska viner blandade med kolsyrat mineralvatten).
 

KÄLLA: www.visitcroatia.hr (Kroatiska Turistrådet)